Stress, press, dåligt mående inombords och alkohol.
Den kombinationen har gett mig två otroligt jobbiga och ångestfyllda dagar.
Det var så pass illa att jag inte klarade av mer än två timmar på jobbet idag.
Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Att gråta offentligt är ingen pärs.
En massa konstiga blickar som absolut inte gör någonting bättre.
Mötte i alla fall upp min fina vän Madde på vägen hem,
skönt att få prata av sig lite och även få en del råd.
Nu är det mesta löst, men det finns en hel del saker som kan bli bättre.
Det är inte alltid lätt att att vara stark, ibland brister det.